Bomull är en av världens vanligaste råvaror för kläder och textilier. Samtidigt är bomullsproduktion förknippad med betydande miljö- och samhällspåverkan, särskilt när den sker med konventionella metoder.
Den ökade tillgången till billiga kläder har bidragit till en hög konsumtionstakt, där plagg ofta används under kort tid innan de slängs eller ersätts. Detta förstärker bomullens totala miljöpåverkan.
Textilkonsumtion och resursanvändning
I Sverige köper vi i genomsnitt 15–20 kilo textilier per person och år, samtidigt som omkring 8 kilo slängs. Mycket av detta är fullt användbara plagg som hade kunnat användas längre, lagas eller återanvändas.
Hög konsumtion innebär:
- ökad efterfrågan på råvaror
- mer energi- och kemikalieanvändning
- större mängder avfall
Att förlänga livslängden på kläder är därför en av de mest effektiva åtgärderna för att minska textilens miljöpåverkan.
Kemikalier i textilproduktion
Vid tillverkning av textilier används stora mängder kemikalier, både vid odling av bomull och vid beredning, färgning och efterbehandling av tyger.
Uppskattningar visar att 1,5–7 kilo kemikalier kan användas för att producera 1 kilo textil. En vanlig t-shirt väger omkring 160–250 gram.
Konsekvenserna kan vara:
- hälsorisker för arbetare i produktionsländer
- utsläpp till mark och vatten
- kemikalierester i färdiga produkter
Bomullsodling och vattenanvändning
Bomull odlas huvudsakligen i torra och subtropiska regioner, där tillgången på sötvatten ofta är begränsad. För att möjliggöra odlingen krävs därför omfattande konstbevattning.
Bomull är en av de mest vattenkrävande grödorna i världen. Upp till 29 000 liter vatten kan behövas för att producera ett kilo bomull, vilket räcker till cirka fem–sex t-shirts.
Den höga vattenanvändningen kan bidra till:
- minskad tillgång till dricksvatten
- uttorkning av floder och sjöar
- påverkan på lokala ekosystem
Bekämpningsmedel och biologisk mångfald
Konventionell bomullsodling använder ofta stora mängder:
- insektsmedel
- ogräsmedel
Dessa kan:
- förorena mark och vattendrag
- skada växt- och djurliv
- påverka människors hälsa
Bomullsodling står för en oproportionerligt stor andel av den globala användningen av bekämpningsmedel, sett till odlad areal.
Sociala konsekvenser
Miljöpåverkan från bomullsproduktion hänger ofta ihop med sociala problem, såsom:
- hälsoproblem hos jordbrukare och fabriksarbetare
- skuldsättning bland småbönder
- barnarbete och bristande arbetsvillkor
- otrygga anställningar i klädindustrin
Dessa frågor är en viktig del av textilens hållbarhetsutmaning, även om de inte alltid syns i slutprodukten.
Vad kan man göra som konsument?
Det finns flera sätt att minska bomullens miljöpåverkan:
- använda kläder längre
- laga eller ändra plagg istället för att slänga
- köpa second hand
- byta eller hyra kläder vid behov
- välja kvalitet framför kvantitet
När nya plagg köps kan miljö- och hållbarhetsmärkningar ge viss vägledning, särskilt för ekologisk bomull och kemikalieanvändning. Samtidigt är konsumtionsnivån i sig en avgörande faktor.
Miljömärkningar för textil och kläder
Till skillnad från många andra produktgrupper finns det få heltäckande miljömärkningar för kläder. Här går vi igenom de vanligaste märkningarna för kläder och textil och hur de skiljer sig åt.
Sammanfattning
- Bomull är en resurskrävande råvara
- Odlingen kräver stora mängder vatten och kemikalier
- Produktionen påverkar miljö, klimat och människor
- Minskad konsumtion och längre användning har stor effekt
- Miljömärkningar är ett komplement, inte en helhetslösning
Källor och vidare läsning
- WWF – vattenfotavtryck och textil
- EU-kommissionen – textil och miljöpåverkan
- Forskning om kemikalier i textilproduktion
