Det säljs ofantligt mycket kläder och tyger idag. Kläder är så billiga. Går ett plagg sönder så är det bara att gå och köpa ett nytt. Inte många lagar sina kläder idag. Det är ganska vanligt att folk dämpar sin ångest eller sin nedstämdhet genom konsumtion. Antagligen har de flesta människor kläder hemma så att de skulle klara 10-15 år utan att behöva köpa ett enda plagg.
Hur som helst, vi måste börja konsumera mindre om det skall fungera…
Vi svenskar köper i snitt köper 15-20 kilo textil varje år och slänger 8.
1,5-7 kg kemikalier går åt för att tillverka 1 kg tyg (en vanlig t-shirt väger mellan 160-250g.) Kemikalierna orsakar problem i produktionsländerna, både för hälsa och miljö. De innebär också att vi som köper kläderna ständigt utsätts för olika kemikalier i vår vardag, och att de sprids i naturen.
- Använd befintliga kläder länge.
- Laga trasiga kläder. Gör det själv eller lämna till skräddare/skomakare.
- Köp second hand. Fler och fler använder utöver butiker också auktionssajter för att köpa och sälja kvalitetskläder.
- Byt kläder. Det anordnas ofta klädbyten, morgondagens klädbytardag är bara ett exempel. Man kan ordna själv också.
- Hyr kläder. Lånegarderoben är ett exempel där man betalar ett fast belopp och kan byta tre plagg var tredje vecka.
Det finns så otroligt mycket kläder i omlopp att det egentligen inte finns någon anledning att köpa nytt. Men om det ändå ska köpas nytt så kan man tänka på två sätt, helst båda samtidigt:
- Köp kvalitet. Du vill behålla längre, det håller längre och är lättare att sälja och byta.
- Köp miljömärkt.
De vanliga svenska miljömärkningarna finns på kläder, som Svanen, Bra miljöval och EU-blomman. Glädjande nog har de internationella märkningarna nu gått ihop under ett gemensamt märke, GOTS. Man känner igen det på en vit skjorta på grön botten. Om plagget saknar något av dessa märken men det ändå står ekologisk eller organic så kan det vara så att bomullen är ekologiskt odlad, men sen har de vanliga kemikalierna använts i tillverkningsprocessen.
Odling och miljöpåverkan av bomull
Bomull odlas huvudsakligen i tropiska och subtropiska regioner och eftersom odlingen ofta sker i torra områden där sötvatten är en bristvara krävs konstbevattning av stora arealer. Bomull är tillsammans med ris, socker och vete en av de mest vattenkrävande grödorna. Så mycket som 29 000 liter vatten kan krävas för att producera ett kilo bomull!
Det används även ofta stora mängder insekts- och ogräsdödande kemikalier. Ett kilo bomull räcker till fem till sex t-shirts.
Konventionell bomullsodling har därmed en stor påverkan på sötvattnets kretslopp och dess biologiska mångfald. Samtidigt lider människor av allvarlig brist på rent dricksvatten.
Exempel på bomullsodlingens negativa konsekvenser
Bomullsproduktion leder alltför ofta till ett ohämmat utnyttjande av vattenresurser och mark som påverkar både människor och de naturliga ekosystemen på flera sätt:
- Bekämpningsmedel från åkrar och föroreningar från fabriker förgiftar kringliggande områden och vatten nedströms.
- Degradering av jord genom försaltning och erosion.
- Vattenanvändning som bidrar till brist på grund- och ytvatten.
- Utarmning av biodiversitet och förlust av naturliga ekosystem och dess funktioner.
- Illamående, sjukdomar och dödlighet hos jordbrukare och arbetare som exponerats för kemikalier.
- Skuldsatta jordbrukare, vilket resulterar i bl.a. barnarbete och social marginalisering.
- Undermåliga arbetsförhållanden i sektorn för klädtillverkning.
Källor:
