Författare: Niklas

Det är lätt att skriva ”miljövänlig” på en förpackning. Det är svårare för den som handlar att veta vad ordet betyder.

EU har därför antagit nya regler mot vilseledande miljöpåståenden. De ska också begränsa användningen av hållbarhetsmärken som inte bygger på ett certifieringssystem eller har inrättats av en myndighet. Reglerna är planerade att börja tillämpas den 27 september 2026.

För dig som handlar är frågan fortfarande enkel: Vad lovar märket, och vem kontrollerar att löftet håller? Ett grönt löv på en förpackning säger inte mycket på egen hand. Det behöver gå att ta reda på vilka krav som gäller.

I Sverige är lagstiftningen som ska genomföra EU-reglerna ännu inte beslutad, enligt Konsumentverket. Under tiden kan du läsa vår guide om vilka miljömärkningar man kan lita på.

Källor: EU-kommissionen och Konsumentverket.

Miljömärkningar är något många möter i vardagen, men som få egentligen har tid eller lust att sätta sig in i på djupet. Märken finns överallt – på mat, kläder, elektronik, elavtal – men vad de faktiskt betyder är inte alltid självklart.

När miljomarkningar.se en gång skapades var tanken just att samla och förklara olika miljömärkningar på ett ställe. Med tiden har dock både märkningar, regelverk och begrepp förändrats. Samtidigt har nya märkningar tillkommit, andra har utvecklats och vissa har fått en annan roll än tidigare.

Därför har jag under den senaste tiden gått igenom hela sajten.

Det har handlat om att uppdatera innehåll som blivit inaktuellt, skriva om sidor som varit för tunna eller otydliga, och tydligare skilja mellan olika typer av märkningar – till exempel miljömärkning, energimärkning och sociala certifieringar. I vissa fall har sidor slagits ihop, i andra fall har nya guider och förklaringar lagts till.

Ett viktigt mål har varit att informationen ska vara saklig, begriplig och aktuell. Inte för att tala om för någon vad man ska köpa, utan för att göra det lättare att förstå vad märkningarna faktiskt står för – och vad de inte står för.

Det är också viktigt att säga att ingen märkning är perfekt eller heltäckande. Miljömärkningar kan vara ett stöd, men de ersätter inte eftertanke, minskad konsumtion eller ett kritiskt förhållningssätt. Just därför behöver informationen runt dem vara korrekt och nyanserad.

Att uppdatera sajten har också varit ett sätt att ta ansvar för innehållet. När man driver en informationssida om miljö och hållbarhet räcker det inte att saker låter rätt – de behöver också stämma med dagens kunskap och regler.

Arbetet med miljomarkningar.se kommer att fortsätta även framöver. Märkningar förändras, nya frågor uppstår och vissa områden förtjänar fördjupning. Ambitionen är att sajten ska vara ett pålitligt stöd för den som vill förstå mer, utan pekpinnar och utan förenklingar som riskerar att bli missvisande.

Kort sagt: sidan är nu genomgången, uppdaterad och bättre rustad för att fylla sitt syfte.

Varför minskar inte utsläppen i världen, trots pandemier och lågkonjunktur?

Trots att pandemier och lågkonjunktur har lett till en minskning av utsläppen i vissa sektorer, såsom transport och industri, så är det viktigt att komma ihåg att dessa minskningar är temporära och att utsläppsminskningarna inte har varit tillräckligt stora för att uppnå de globala klimatmålen. Det finns flera faktorer som kan förklara varför utsläppen inte minskar tillräckligt snabbt:

1. En stor del av världens utsläpp kommer från sektorer som inte har påverkats av pandemin, som energiproduktion och jordbruk.
2. Efter pandemin kan det finnas ett tryck att återhämta ekonomin snabbt, vilket kan leda till en ökad efterfrågan på energi och därmed en ökning av utsläppen.
3. Klimatåtgärder kan vara kostsamma och svåra att implementera, och det kan finnas politiskt motstånd mot att genomföra dem.
4. Många länder har inte åtagit sig tillräckligt ambitiösa klimatmål, och det saknas en internationell överenskommelse om hur utsläppsminskningarna ska fördelas globalt.

För att uppnå de globala klimatmålen behöver det finnas en stark politisk vilja att genomföra klimatåtgärder, både på nationell och internationell nivå. Det krävs också investeringar i förnybar energi, energieffektivitet och hållbara transporter, samt en förändring av konsumtionsmönster och produktionsmetoder.

Borde man bara ge upp och acceptera miljöförstöringarna?

Nej, man borde inte ge upp och acceptera miljöförstöringarna. Att ta itu med miljöförstöring och klimatförändringar är en av de största utmaningarna som mänskligheten står inför idag. Att ignorera problemen eller att ge upp skulle leda till allvarliga konsekvenser för miljön, ekonomin och samhället som helhet.

Vi har möjligheten att ta itu med miljöproblemen genom att vidta klimatåtgärder och främja hållbar utveckling. Detta kräver ett samarbete mellan regeringar, företag, civilsamhället och enskilda individer. Det finns redan många innovativa och effektiva lösningar på miljöproblemen, inklusive förnybar energi, energieffektivitet, hållbar stadsplanering, cirkulär ekonomi och grön teknologi.

Vi måste också erkänna att miljöproblemen är globala och att lösningarna måste vara internationella. Det krävs en gemensam ansträngning från hela världssamfundet för att ta itu med de globala utmaningarna som miljöförstöring och klimatförändringar utgör.

Att ge upp och acceptera miljöförstöringarna är inte en hållbar eller ansvarsfull lösning. Istället bör vi arbeta tillsammans för att hitta lösningar och vidta åtgärder för att skydda vår planet för nuvarande och framtida generationer.

Jag måste tipsa om en bra bivaxduk som hjälper dig att plastbanta. En bivaxduk använder du istället för plastfolie. Denna duken är, till skillnad från många andra, lokalt producerad plus att den innehåller tallkoda vilket gör bivaxduken både hållbarare och klibbigare.

www.majaochmaika.se