2 viktiga och nyttiga funderingar ang. miljöförstöring och ökade utsläpp

Varför minskar inte utsläppen i världen, trots pandemier och lågkonjunktur?

Trots att pandemier och lågkonjunktur har lett till en minskning av utsläppen i vissa sektorer, såsom transport och industri, så är det viktigt att komma ihåg att dessa minskningar är temporära och att utsläppsminskningarna inte har varit tillräckligt stora för att uppnå de globala klimatmålen. Det finns flera faktorer som kan förklara varför utsläppen inte minskar tillräckligt snabbt:

  1. En stor del av världens utsläpp kommer från sektorer som inte har påverkats av pandemin, som energiproduktion och jordbruk.
  2. Efter pandemin kan det finnas ett tryck att återhämta ekonomin snabbt, vilket kan leda till en ökad efterfrågan på energi och därmed en ökning av utsläppen.
  3. Klimatåtgärder kan vara kostsamma och svåra att implementera, och det kan finnas politiskt motstånd mot att genomföra dem.
  4. Många länder har inte åtagit sig tillräckligt ambitiösa klimatmål, och det saknas en internationell överenskommelse om hur utsläppsminskningarna ska fördelas globalt.

För att uppnå de globala klimatmålen behöver det finnas en stark politisk vilja att genomföra klimatåtgärder, både på nationell och internationell nivå. Det krävs också investeringar i förnybar energi, energieffektivitet och hållbara transporter, samt en förändring av konsumtionsmönster och produktionsmetoder.

Borde man bara ge upp och acceptera miljöförstöringarna?

Nej, man borde inte ge upp och acceptera miljöförstöringarna. Att ta itu med miljöförstöring och klimatförändringar är en av de största utmaningarna som mänskligheten står inför idag. Att ignorera problemen eller att ge upp skulle leda till allvarliga konsekvenser för miljön, ekonomin och samhället som helhet.

Vi har möjligheten att ta itu med miljöproblemen genom att vidta klimatåtgärder och främja hållbar utveckling. Detta kräver ett samarbete mellan regeringar, företag, civilsamhället och enskilda individer. Det finns redan många innovativa och effektiva lösningar på miljöproblemen, inklusive förnybar energi, energieffektivitet, hållbar stadsplanering, cirkulär ekonomi och grön teknologi.

Vi måste också erkänna att miljöproblemen är globala och att lösningarna måste vara internationella. Det krävs en gemensam ansträngning från hela världssamfundet för att ta itu med de globala utmaningarna som miljöförstöring och klimatförändringar utgör.

Att ge upp och acceptera miljöförstöringarna är inte en hållbar eller ansvarsfull lösning. Istället bör vi arbeta tillsammans för att hitta lösningar och vidta åtgärder för att skydda vår planet för nuvarande och framtida generationer.

Varför bör jag inte äta kött?

Det finns många skäl till varför man kan välja att inte äta kött:

  1. Hälsoskäl: Många studier har visat att en kost rik på kött kan öka risken för hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa former av cancer.
  2. Miljöpåverkan: Produktionen av kött är en av de största källorna till växthusgaser och bidrar till den globala uppvärmningen, samtidigt som den kräver stora mängder land, vatten och andra resurser.
  3. Djurrätt: Köttproduktion innebär ofta en hög grad av djurplågeri och dåliga levnadsvillkor för djur, vilket kan strida mot moraliska och etiska övertygelser hos vissa människor.
  4. Bättre alternativ: Det finns många goda alternativ till kött, inklusive bönor, linser, nötter och grönsaker, som är rika på näringsämnen och protein och som ofta är mer hälsosamma och mer hållbara för miljön.

Sammanfattningsvis finns det många skäl till varför man kan välja att inte äta kött, men det är upp till varje individ att avgöra vilken diet som passar dem bäst och vad som är mest förenligt med deras egna värderingar och livsstil.

Miljöpåverkan av bomull

Det säljs ofantligt mycket kläder och tyger idag. Kläder är så billiga. Går ett plagg sönder så är det bara att gå och köpa ett nytt. Inte många lagar sina kläder idag. Det är ganska vanligt att folk dämpar sin ångest eller sin nedstämdhet genom konsumtion. Antagligen har de flesta människor kläder hemma så att de skulle klara 10-15 år utan att behöva köpa ett enda plagg.

Hur som helst, vi måste börja konsumera mindre om det skall fungera…

Vi svenskar köper i snitt köper 15-20 kilo textil varje år och slänger 8.

1,5-7 kg kemikalier går åt för att tillverka 1 kg tyg (en vanlig t-shirt väger mellan 160-250g.) Kemikalierna orsakar problem i produktionsländerna, både för hälsa och miljö. De innebär också att vi som köper kläderna ständigt utsätts för olika kemikalier i vår vardag, och att de sprids i naturen.

  1. Använd befintliga kläder länge.
  2. Laga trasiga kläder. Gör det själv eller lämna till skräddare/skomakare.
  3. Köp second hand. Fler och fler använder utöver butiker också auktionssajter för att köpa och sälja kvalitetskläder.
  4. Byt kläder. Det anordnas ofta klädbyten, morgondagens klädbytardag är bara ett exempel. Man kan ordna själv också.
  5. Hyr kläder. Lånegarderoben är ett exempel där man betalar ett fast belopp och kan byta tre plagg var tredje vecka.

Det finns så otroligt mycket kläder i omlopp att det egentligen inte finns någon anledning att köpa nytt. Men om det ändå ska köpas nytt så kan man tänka på två sätt, helst båda samtidigt:

  1. Köp kvalitet. Du vill behålla längre, det håller längre och är lättare att sälja och byta.
  2. Köp miljömärkt.

De vanliga svenska miljömärkningarna finns på kläder, som Svanen, Bra miljöval och EU-blomman. Glädjande nog har de internationella märkningarna nu gått ihop under ett gemensamt märke, GOTS. Man känner igen det på en vit skjorta på grön botten. Om plagget saknar något av dessa märken men det ändå står ekologisk eller organic så kan det vara så att bomullen är ekologiskt odlad, men sen har de vanliga kemikalierna använts i tillverkningsprocessen.

Odling och miljöpåverkan av bomull

Bomull odlas huvudsakligen i tropiska och subtropiska regioner och eftersom odlingen ofta sker i torra områden där sötvatten är en bristvara krävs konstbevattning av stora arealer. Bomull är tillsammans med ris, socker och vete en av de mest vattenkrävande grödorna. Så mycket som 29 000 liter vatten kan krävas för att producera ett kilo bomull!

Det används även ofta stora mängder insekts- och ogräsdödande kemikalier. Ett kilo bomull räcker till fem till sex t-shirts.

Konventionell bomullsodling har därmed en stor påverkan på sötvattnets kretslopp och dess biologiska mångfald. Samtidigt lider människor av allvarlig brist på rent dricksvatten.

Exempel på bomullsodlingens negativa konsekvenser

Bomullsproduktion leder alltför ofta till ett ohämmat utnyttjande av vattenresurser och mark som påverkar både människor och de naturliga ekosystemen på flera sätt:

  • Bekämpningsmedel från åkrar och föroreningar från fabriker förgiftar kringliggande områden och vatten nedströms.
  • Degradering av jord genom försaltning och erosion.
  • Vattenanvändning som bidrar till brist på grund- och ytvatten.
  • Utarmning av biodiversitet och förlust av naturliga ekosystem och dess funktioner.
  • Illamående, sjukdomar och dödlighet hos jordbrukare och arbetare som exponerats för kemikalier.
  • Skuldsatta jordbrukare, vilket resulterar i bl.a. barnarbete och social marginalisering.
  • Undermåliga arbetsförhållanden i sektorn för klädtillverkning.

Källor:

Plastbanta

Jag måste tipsa om en bra bivaxduk som hjälper dig att plastbanta. En bivaxduk använder du istället för plastfolie. Denna duken är, till skillnad från många andra, lokalt producerad plus att den innehåller tallkoda vilket gör bivaxduken både hållbarare och klibbigare.

www.majaochmaika.se

Klimatkompensera med ”autogiro”

Nu äntligen kan du klimatkompensera varje månad! Du väljer helt enkelt hur många ton koldioxid du vill kompensera för per år och så räknas det ut hur mycket du skall betala på månad.

5 ton är det lägsta du kan välja vilket innebär en månadskostnad på 61,50 kr
(ca 5 ton CO2-ekvivalenter per år) .

Medelsvenskens utsläpp är 11 ton per år = 136,50 kr/månad.

Betala enkelt genom att ange ditt kontokort så dras pengarna därifrån varje månad.

Läs mer samt teckna prenumeration här:

https://klimatkompensera.se/produkt/klimatkompensera-privatperson/

El till lådcykel, Nihola

Försökte ju få till en elektrifiering av min Nihola, lådcykel. Tänkte jag skulle göra det själv  men det blev för jobbigt. Till slut hittade jag en kille i Göteborg som kunde göra det till ett bra pris. Det var Johan Östaneng på ELCYKELBUTIKEN i Göteborg som gjorde det. Bra pris och snabbt och snyggt installerat.

Lite specifikationer (om man vill veta).

Min Nihola har utrustats med en elassist från Sunstar ibike (Sunstar s03+). Det är en Vevlagermotor med ståldrev för hög belastning.

Sammanfattning

Hur bra som helst. Har inte prövat hur långt jag kommer ännu men elen skall nog räcka en bra bit:-)

 

Elhjul till lådcykel

Impulsköpte ett elhjulskit till min Nihola lådcykel. Tänkte att det bara skulle vara att byta ut det ena framhjulet mot ett med en elmotor i. Det verkar dessvärre inte vara så lätt som jag hade hoppats. Får cykla in och visa i butiken (ecoride) och kolla om de kan hjälpa mig. Annars får jag hoppas att det går att lämna tillbaka…
Berättar snart hur det går:-)

Okej, Hur gick det?

Min plan var ju att helt enkelt byta ut ena framhjulet på min Nihola mot ett 20″ med inbyggd elmotor. Tyvärr gick det inte. Elhjulet måste ju såklart monteras med två bultar. Eller ja, EN bult men fäst på två sidor…

Jag fick lämna tillbaks hjulet till butiken och göra som de andra har gjort som elektrifierat sin Nihola och byta ut bakhjulet. Då kommer problemet med de inbyggda växlarna som i dagsläget sitter i navet. Jag skulle då behöva byta mot en utanpåliggande växel. Det orkar jag inte just nu men en vacker dag…

Earth hour 2013 – Släck ljuset

Nu är det åter igen dags att släcka lamporna hemma och på jobbet.

Lördagen den 23 mars mellan klockan 20.30-21.30 skall det helst vara mörkt hos dig. Tänd några stearinljus!

Förra året släckte ungefär 55% av Svenskarna sina lampor och sparade in på en hel del energi. Det var tydligen bäst i världen. Jag tycker ju att man borde släcka ofta men man kan åtminstone visa lite engagemang och ha det släckt under earth hour.

Läs mer om Earth Hour.

Earth Hour 2013 - Countdown.se

Konsumera mera.

Kan bli trött av sakerna som jag och andra runt omkring mig gör och hur livet i dagens samhälle är upplagt. Så mycket som går ut på konsumtion. Vi arbetar för att producera prylar som vi kan sälja. Vi säljer och folk köper. Vi säljer så billigt som möjligt så alla kan köpa mera. Runt, runt går det. Sälj, köp, konsumera, slit, släng, köp nytt, slit, använd, släng.

Sån oerhörd belastning på både miljö och livskvalitet. Fler och fler börjar ju se det absurda i det här levnadssättet. Kanske jobbar man över för att kunna unna sig en ny pryl eller en resa. Kanske en ny iphone 5 och en flygresa till Malaga?