Varför miljomarkningar.se har uppdaterats – och varför det spelar roll

Miljömärkningar är något många möter i vardagen, men som få egentligen har tid eller lust att sätta sig in i på djupet. Märken finns överallt – på mat, kläder, elektronik, elavtal – men vad de faktiskt betyder är inte alltid självklart.

När miljomarkningar.se en gång skapades var tanken just att samla och förklara olika miljömärkningar på ett ställe. Med tiden har dock både märkningar, regelverk och begrepp förändrats. Samtidigt har nya märkningar tillkommit, andra har utvecklats och vissa har fått en annan roll än tidigare.

Därför har jag under den senaste tiden gått igenom hela sajten.

Det har handlat om att uppdatera innehåll som blivit inaktuellt, skriva om sidor som varit för tunna eller otydliga, och tydligare skilja mellan olika typer av märkningar – till exempel miljömärkning, energimärkning och sociala certifieringar. I vissa fall har sidor slagits ihop, i andra fall har nya guider och förklaringar lagts till.

Ett viktigt mål har varit att informationen ska vara saklig, begriplig och aktuell. Inte för att tala om för någon vad man ska köpa, utan för att göra det lättare att förstå vad märkningarna faktiskt står för – och vad de inte står för.

Det är också viktigt att säga att ingen märkning är perfekt eller heltäckande. Miljömärkningar kan vara ett stöd, men de ersätter inte eftertanke, minskad konsumtion eller ett kritiskt förhållningssätt. Just därför behöver informationen runt dem vara korrekt och nyanserad.

Att uppdatera sajten har också varit ett sätt att ta ansvar för innehållet. När man driver en informationssida om miljö och hållbarhet räcker det inte att saker låter rätt – de behöver också stämma med dagens kunskap och regler.

Arbetet med miljomarkningar.se kommer att fortsätta även framöver. Märkningar förändras, nya frågor uppstår och vissa områden förtjänar fördjupning. Ambitionen är att sajten ska vara ett pålitligt stöd för den som vill förstå mer, utan pekpinnar och utan förenklingar som riskerar att bli missvisande.

Kort sagt: sidan är nu genomgången, uppdaterad och bättre rustad för att fylla sitt syfte.

2 viktiga och nyttiga funderingar ang. miljöförstöring och ökade utsläpp

Varför minskar inte utsläppen i världen, trots pandemier och lågkonjunktur?

Trots att pandemier och lågkonjunktur har lett till en minskning av utsläppen i vissa sektorer, såsom transport och industri, så är det viktigt att komma ihåg att dessa minskningar är temporära och att utsläppsminskningarna inte har varit tillräckligt stora för att uppnå de globala klimatmålen. Det finns flera faktorer som kan förklara varför utsläppen inte minskar tillräckligt snabbt:

  1. En stor del av världens utsläpp kommer från sektorer som inte har påverkats av pandemin, som energiproduktion och jordbruk.
  2. Efter pandemin kan det finnas ett tryck att återhämta ekonomin snabbt, vilket kan leda till en ökad efterfrågan på energi och därmed en ökning av utsläppen.
  3. Klimatåtgärder kan vara kostsamma och svåra att implementera, och det kan finnas politiskt motstånd mot att genomföra dem.
  4. Många länder har inte åtagit sig tillräckligt ambitiösa klimatmål, och det saknas en internationell överenskommelse om hur utsläppsminskningarna ska fördelas globalt.

För att uppnå de globala klimatmålen behöver det finnas en stark politisk vilja att genomföra klimatåtgärder, både på nationell och internationell nivå. Det krävs också investeringar i förnybar energi, energieffektivitet och hållbara transporter, samt en förändring av konsumtionsmönster och produktionsmetoder.

Borde man bara ge upp och acceptera miljöförstöringarna?

Nej, man borde inte ge upp och acceptera miljöförstöringarna. Att ta itu med miljöförstöring och klimatförändringar är en av de största utmaningarna som mänskligheten står inför idag. Att ignorera problemen eller att ge upp skulle leda till allvarliga konsekvenser för miljön, ekonomin och samhället som helhet.

Vi har möjligheten att ta itu med miljöproblemen genom att vidta klimatåtgärder och främja hållbar utveckling. Detta kräver ett samarbete mellan regeringar, företag, civilsamhället och enskilda individer. Det finns redan många innovativa och effektiva lösningar på miljöproblemen, inklusive förnybar energi, energieffektivitet, hållbar stadsplanering, cirkulär ekonomi och grön teknologi.

Vi måste också erkänna att miljöproblemen är globala och att lösningarna måste vara internationella. Det krävs en gemensam ansträngning från hela världssamfundet för att ta itu med de globala utmaningarna som miljöförstöring och klimatförändringar utgör.

Att ge upp och acceptera miljöförstöringarna är inte en hållbar eller ansvarsfull lösning. Istället bör vi arbeta tillsammans för att hitta lösningar och vidta åtgärder för att skydda vår planet för nuvarande och framtida generationer.

Varför bör jag inte äta kött?

Det finns många skäl till varför man kan välja att inte äta kött:

  1. Hälsoskäl: Många studier har visat att en kost rik på kött kan öka risken för hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa former av cancer.
  2. Miljöpåverkan: Produktionen av kött är en av de största källorna till växthusgaser och bidrar till den globala uppvärmningen, samtidigt som den kräver stora mängder land, vatten och andra resurser.
  3. Djurrätt: Köttproduktion innebär ofta en hög grad av djurplågeri och dåliga levnadsvillkor för djur, vilket kan strida mot moraliska och etiska övertygelser hos vissa människor.
  4. Bättre alternativ: Det finns många goda alternativ till kött, inklusive bönor, linser, nötter och grönsaker, som är rika på näringsämnen och protein och som ofta är mer hälsosamma och mer hållbara för miljön.

Sammanfattningsvis finns det många skäl till varför man kan välja att inte äta kött, men det är upp till varje individ att avgöra vilken diet som passar dem bäst och vad som är mest förenligt med deras egna värderingar och livsstil.

Miljöpåverkan av bomull

Bomull är en av världens vanligaste råvaror för kläder och textilier. Samtidigt är bomullsproduktion förknippad med betydande miljö- och samhällspåverkan, särskilt när den sker med konventionella metoder.

Den ökade tillgången till billiga kläder har bidragit till en hög konsumtionstakt, där plagg ofta används under kort tid innan de slängs eller ersätts. Detta förstärker bomullens totala miljöpåverkan.


Textilkonsumtion och resursanvändning

I Sverige köper vi i genomsnitt 15–20 kilo textilier per person och år, samtidigt som omkring 8 kilo slängs. Mycket av detta är fullt användbara plagg som hade kunnat användas längre, lagas eller återanvändas.

Hög konsumtion innebär:

  • ökad efterfrågan på råvaror
  • mer energi- och kemikalieanvändning
  • större mängder avfall

Att förlänga livslängden på kläder är därför en av de mest effektiva åtgärderna för att minska textilens miljöpåverkan.


Kemikalier i textilproduktion

Vid tillverkning av textilier används stora mängder kemikalier, både vid odling av bomull och vid beredning, färgning och efterbehandling av tyger.

Uppskattningar visar att 1,5–7 kilo kemikalier kan användas för att producera 1 kilo textil. En vanlig t-shirt väger omkring 160–250 gram.

Konsekvenserna kan vara:

  • hälsorisker för arbetare i produktionsländer
  • utsläpp till mark och vatten
  • kemikalierester i färdiga produkter

Bomullsodling och vattenanvändning

Bomull odlas huvudsakligen i torra och subtropiska regioner, där tillgången på sötvatten ofta är begränsad. För att möjliggöra odlingen krävs därför omfattande konstbevattning.

Bomull är en av de mest vattenkrävande grödorna i världen. Upp till 29 000 liter vatten kan behövas för att producera ett kilo bomull, vilket räcker till cirka fem–sex t-shirts.

Den höga vattenanvändningen kan bidra till:

  • minskad tillgång till dricksvatten
  • uttorkning av floder och sjöar
  • påverkan på lokala ekosystem

Bekämpningsmedel och biologisk mångfald

Konventionell bomullsodling använder ofta stora mängder:

  • insektsmedel
  • ogräsmedel

Dessa kan:

  • förorena mark och vattendrag
  • skada växt- och djurliv
  • påverka människors hälsa

Bomullsodling står för en oproportionerligt stor andel av den globala användningen av bekämpningsmedel, sett till odlad areal.


Sociala konsekvenser

Miljöpåverkan från bomullsproduktion hänger ofta ihop med sociala problem, såsom:

  • hälsoproblem hos jordbrukare och fabriksarbetare
  • skuldsättning bland småbönder
  • barnarbete och bristande arbetsvillkor
  • otrygga anställningar i klädindustrin

Dessa frågor är en viktig del av textilens hållbarhetsutmaning, även om de inte alltid syns i slutprodukten.


Vad kan man göra som konsument?

Det finns flera sätt att minska bomullens miljöpåverkan:

  • använda kläder längre
  • laga eller ändra plagg istället för att slänga
  • köpa second hand
  • byta eller hyra kläder vid behov
  • välja kvalitet framför kvantitet

När nya plagg köps kan miljö- och hållbarhetsmärkningar ge viss vägledning, särskilt för ekologisk bomull och kemikalieanvändning. Samtidigt är konsumtionsnivån i sig en avgörande faktor.


Miljömärkningar för textil och kläder

Till skillnad från många andra produktgrupper finns det få heltäckande miljömärkningar för kläder. Här går vi igenom de vanligaste märkningarna för kläder och textil och hur de skiljer sig åt.


Sammanfattning

  • Bomull är en resurskrävande råvara
  • Odlingen kräver stora mängder vatten och kemikalier
  • Produktionen påverkar miljö, klimat och människor
  • Minskad konsumtion och längre användning har stor effekt
  • Miljömärkningar är ett komplement, inte en helhetslösning

Källor och vidare läsning

  • WWF – vattenfotavtryck och textil
  • EU-kommissionen – textil och miljöpåverkan
  • Forskning om kemikalier i textilproduktion

Plastbanta

Jag måste tipsa om en bra bivaxduk som hjälper dig att plastbanta. En bivaxduk använder du istället för plastfolie. Denna duken är, till skillnad från många andra, lokalt producerad plus att den innehåller tallkoda vilket gör bivaxduken både hållbarare och klibbigare.

www.majaochmaika.se

Klimatkompensera med ”autogiro”

Nu äntligen kan du klimatkompensera varje månad! Du väljer helt enkelt hur många ton koldioxid du vill kompensera för per år och så räknas det ut hur mycket du skall betala på månad.

5 ton är det lägsta du kan välja vilket innebär en månadskostnad på 61,50 kr
(ca 5 ton CO2-ekvivalenter per år) .

Medelsvenskens utsläpp är 11 ton per år = 136,50 kr/månad.

Betala enkelt genom att ange ditt kontokort så dras pengarna därifrån varje månad.

Läs mer samt teckna prenumeration här:

https://klimatkompensera.se/produkt/klimatkompensera-privatperson/

El till lådcykel, Nihola

Försökte ju få till en elektrifiering av min Nihola, lådcykel. Tänkte jag skulle göra det själv  men det blev för jobbigt. Till slut hittade jag en kille i Göteborg som kunde göra det till ett bra pris. Det var Johan Östaneng på ELCYKELBUTIKEN i Göteborg som gjorde det. Bra pris och snabbt och snyggt installerat.

Lite specifikationer (om man vill veta).

Min Nihola har utrustats med en elassist från Sunstar ibike (Sunstar s03+). Det är en Vevlagermotor med ståldrev för hög belastning.

Sammanfattning

Hur bra som helst. Har inte prövat hur långt jag kommer ännu men elen skall nog räcka en bra bit:-)

 

Elhjul till lådcykel

Impulsköpte ett elhjulskit till min Nihola lådcykel. Tänkte att det bara skulle vara att byta ut det ena framhjulet mot ett med en elmotor i. Det verkar dessvärre inte vara så lätt som jag hade hoppats. Får cykla in och visa i butiken (ecoride) och kolla om de kan hjälpa mig. Annars får jag hoppas att det går att lämna tillbaka…
Berättar snart hur det går:-)

Okej, Hur gick det?

Min plan var ju att helt enkelt byta ut ena framhjulet på min Nihola mot ett 20″ med inbyggd elmotor. Tyvärr gick det inte. Elhjulet måste ju såklart monteras med två bultar. Eller ja, EN bult men fäst på två sidor…

Jag fick lämna tillbaks hjulet till butiken och göra som de andra har gjort som elektrifierat sin Nihola och byta ut bakhjulet. Då kommer problemet med de inbyggda växlarna som i dagsläget sitter i navet. Jag skulle då behöva byta mot en utanpåliggande växel. Det orkar jag inte just nu men en vacker dag…

Earth hour 2013 – Släck ljuset

Nu är det åter igen dags att släcka lamporna hemma och på jobbet.

Lördagen den 23 mars mellan klockan 20.30-21.30 skall det helst vara mörkt hos dig. Tänd några stearinljus!

Förra året släckte ungefär 55% av Svenskarna sina lampor och sparade in på en hel del energi. Det var tydligen bäst i världen. Jag tycker ju att man borde släcka ofta men man kan åtminstone visa lite engagemang och ha det släckt under earth hour.

Läs mer om Earth Hour.

Earth Hour 2013 - Countdown.se