Elhjul till lådcykel

Impulsköpte ett elhjulskit till min Nihola lådcykel. Tänkte att det bara skulle vara att byta ut det ena framhjulet mot ett med en elmotor i. Det verkar dessvärre inte vara så lätt som jag hade hoppats. Får cykla in och visa i butiken (ecoride) och kolla om de kan hjälpa mig. Annars får jag hoppas att det går att lämna tillbaka…
Berättar snart hur det går:-)

Okej, Hur gick det?

Min plan var ju att helt enkelt byta ut ena framhjulet på min Nihola mot ett 20″ med inbyggd elmotor. Tyvärr gick det inte. Elhjulet måste ju såklart monteras med två bultar. Eller ja, EN bult men fäst på två sidor…

Jag fick lämna tillbaks hjulet till butiken och göra som de andra har gjort som elektrifierat sin Nihola och byta ut bakhjulet. Då kommer problemet med de inbyggda växlarna som i dagsläget sitter i navet. Jag skulle då behöva byta mot en utanpåliggande växel. Det orkar jag inte just nu men en vacker dag…

Earth hour 2013 – Släck ljuset

Nu är det åter igen dags att släcka lamporna hemma och på jobbet.

Lördagen den 23 mars mellan klockan 20.30-21.30 skall det helst vara mörkt hos dig. Tänd några stearinljus!

Förra året släckte ungefär 55% av Svenskarna sina lampor och sparade in på en hel del energi. Det var tydligen bäst i världen. Jag tycker ju att man borde släcka ofta men man kan åtminstone visa lite engagemang och ha det släckt under earth hour.

Läs mer om Earth Hour.

Earth Hour 2013 - Countdown.se

Miljöpåverkan

Det säljs ofantligt mycket kläder och tyger idag. Kläder är så billiga. Går ett plagg sönder så är det bara att gå och köpa ett nytt. Inte många lagar sina kläder idag. Det är ganska vanligt att folk dämpar sin ångest eller sin nedstämdhet genom konsumtion. Antagligen har de flesta människor kläder hemma så att de skulle klara 10-15 år utan att behöva köpa ett enda plagg.

Hur som helst, vi måste börja konsumera mindre om det skall fungera…

Vi svenskar köper i snitt köper 15-20 kilo textil varje år och slänger 8.

1,5-7 kg kemikalier går åt för att tillverka 1 kg tyg (en vanlig t-shirt väger mellan 160-250g.) Kemikalierna orsakar problem i produktionsländerna, både för hälsa och miljö. De innebär också att vi som köper kläderna ständigt utsätts för olika kemikalier i vår vardag, och att de sprids i naturen.

  1. Använd befintliga kläder länge.
  2. Laga trasiga kläder. Gör det själv eller lämna till skräddare/skomakare.
  3. Köp second hand. Fler och fler använder utöver butiker också auktionssajter för att köpa och sälja kvalitetskläder.
  4. Byt kläder. Det anordnas ofta klädbyten, morgondagens klädbytardag är bara ett exempel. Man kan ordna själv också.
  5. Hyr kläder. Lånegarderoben är ett exempel där man betalar ett fast belopp och kan byta tre plagg var tredje vecka.

Det finns så otroligt mycket kläder i omlopp att det egentligen inte finns någon anledning att köpa nytt. Men om det ändå ska köpas nytt så kan man tänka på två sätt, helst båda samtidigt:

  1. Köp kvalitet. Du vill behålla längre, det håller längre och är lättare att sälja och byta.
  2. Köp miljömärkt.

De vanliga svenska miljömärkningarna finns på kläder, som Svanen, Bra miljöval och EU-blomman. Glädjande nog har de internationella märkningarna nu gått ihop under ett gemensamt märke, GOTS. Man känner igen det på en vit skjorta på grön botten. Om plagget saknar något av dessa märken men det ändå står ekologisk eller organic så kan det vara så att bomullen är ekologiskt odlad, men sen har de vanliga kemikalierna använts i tillverkningsprocessen.

Odling av bomull

Bomull odlas huvudsakligen i tropiska och subtropiska regioner och eftersom odlingen ofta sker i torra områden där sötvatten är en bristvara krävs konstbevattning av stora arealer. Bomull är tillsammans med ris, socker och vete en av de mest vattenkrävande grödorna. Så mycket som 29 000 liter vatten kan krävas för att producera ett kilo bomull! Konventionell bomullsodling har därmed en stor påverkan på sötvattnets kretslopp och dess biologiska mångfald. Och människor lider allvarlig brist på rent dricksvatten.

Exempel på bomullsodlingens negativa konsekvenser

Bomullsproduktion leder alltför ofta till ett ohämmat utnyttjande av vattenresurser och mark som påverkar både människor och de naturliga ekosystemen på flera sätt:

  • Bekämpningsmedel från åkrar och föroreningar från fabriker förgiftar kringliggande områden och vatten nedströms.
  • Degradering av jord genom försaltning och erosion.
  • Vattenanvändning som bidrar till brist på grund- och ytvatten.
  • Utarmning av biodiversitet och förlust av naturliga ekosystem och dess funktioner.
  • Illamående, sjukdomar och dödlighet hos jordbrukare och arbetare som exponerats för kemikalier.
  • Skuldsatta jordbrukare, vilket resulterar i bl.a. barnarbete och social marginalisering.
  • Undermåliga arbetsförhållanden i sektorn för klädtillverkning.

Källor: